Trots att vi trodde att skolan är densamma i våra länder så har vi under vår kunskapsjakt funnit en del märkbara skillnader, men även likheter. Dessa presenteras nedan.I Sverige har vi skolplikt, det innebär att grundskoleelever måste få undervisning i skolan. I Danmark har man ingen skolplikt, där kan undervisningen ske i hemmet. De flesta barn i Danmark går dock i skolan vilket innebär att likheterna med Sverige ändå är stora.

En relativt stor skillnad mellan svenska och danska skolan är att skolorna i Danmark har rätt att utforma sina egna läroplaner utifrån grundskolans syfte och lag. I Sverige är läroplanerna stryda och formulerade från högre instanser. Man har stor frihet inom detta område i danska skolor, vi ställer oss frågande till vilka fördelar respektive nackdelar detta bär med sig.

Liksom i Sverige, börjar man i skolan vid sju års ålder och grundskolan är nioårig dock finns en skillnad. I Danmark erbjuds eleverna ett tionde år i grundskolan. I Sverige så finns det ett individuellt program för de elever som inte vill eller har behörigheter att börja på gymnasieutbildning. Vi reflekterar över vilka skillnader respektive likheter dessa har?

Förskoleklassen respektive det danska Børnehaveklassen fyller samma funktion i de båda länderna. Verksamheten är frivillig fast i båda fall så väljer de flesta föräldrar att låta barnen delta i verksamheten. Det är vanligt med privata skolor i Danmark, men det är inte enligt oss i samma utsträckning i Sverige. I Danmark får man som privat skola stora ekonomiska bidrag och vi tror att även Sverige är på väg åt det hållet. Det ska bli intressant att se om även vi i Sverige kommer att få fler privata skolor sedan nya regeringen tillsattes.

I Danmark har man kristendomskunskap och det reagerade vi på som en stor skillnad från den svenska skolan där man istället har religionskunskap. Vi blev förvånade då vi insåg att man både som elev och lärare har rätten att inte delta i denna undervisning. Är inte detta indirekt att särskilja elever? Är det egentligen föräldrar eller barn som tar dessa beslut? Detta är en stor och spännande diskussion. 

Tio procent av barnen i den danska skolan är tvåspråkiga, trots detta så fann vi nästan ingen information om dessa elever på Undervisningsministeriets hemsida. Vi som går på en svensk lärarutbildning får många gånger ta del av dessa elevers perspektiv, är detta lika prioriterat i Danmark? Vi ställer oss även frågande till vad det innebär att dessa elever enligt lag ska få sina “behov och förutsättningar” tillgodosedda, innebär detta att de har rätt till modersmålsundervisning?

Denna jämförelse och kunskapsjakt har burit med sig spännande och utvecklande reflektioner och tankar. Perspektivet på den svenska skolan har genom detta arbete förändrats, detta kommer vi att ta med oss i vår roll som lärare på fältet.