Danmark
Danmark är ett land som består av flera öar, dessa är Jylland, Själland, Fyn, Lolland och Bornholm. I landet ingår även Färöarna och Grönland som båda har självstyre. Folkmängden är 5,4 miljoner, bofolkningstätheten är 125 invånare per km². I Köpenhamn som är huvudstaden bor det 662 000 invånare. I Danmark talar man huvudsakligen danska. Statsskicket är monarki men landet är en enhetsstat och regeringschef är Anders Fogh Rasmussen.
![]()
Utbildning i Danmark
Undervisningsministeriet är den enhet som har störst ansvar för den danska skolan. Detta skolsystemet är starkt decentraliserat, vilket innebär att de enskilda skolorna tar ett större ansvar. Varje enskild skola har möjlighet att utforma sin egen läroplan. Detta leder till variation mellan skolorna och dess pedagogiska verksamhet.
Folkeskolens syfte:§ 1. Folkeskolen skal i samarbejde med forældrene give eleverne kundskaber og færdigheder, der: forbereder dem til videre uddannelse og giver dem lyst til at lære mere, gør dem fortrolige med dansk kultur og historie, giver dem forståelse for andre lande og kulturer, bidrager til deres forståelse for menneskets samspil med naturen og fremmer den enkelte elevs alsidige udvikling.
Stk. 2. Folkeskolen skal udvikle arbejdsmetoder og skabe rammer for oplevelse, fordybelse og virkelyst, så eleverne udvikler erkendelse og fantasi og får tillid til egne muligheder og baggrund for at tage stilling og handle.
Stk. 3. Folkeskolen skal forberede eleverne til deltagelse, medansvar, rettigheder og pligter i et samfund med frihed og folkestyre. Skolens virke skal derfor være præget af åndsfrihed, ligeværd og demokrati.
Danmark har ingen skolplikt däremot har de allmän undervisningsplikt, vilket infördes 1814. Med detta menas att alla barn ska undervisas, detta behöver inte ske i skolan utan barnet kan undervisas i hemmet. Förutsättningarna är att kunskaperna är densamma som i den allmänna skolan. Trots detta så väljer de flesta föräldrar att barnet ska gå i skolan.
Vid sjuårs ålder börjar de flesta barnen i skolan. Den kommunala grundskolan är nioårig utöver det så är ett tionde år frivilligt, dessa bildar tillsammans med en ettårig børnehaveklass Folkeskolen. Børnehaveklassen är frivillig och har sedan 1986 haft möjlighet att integreras tillsammans med första och andra klass. De flesta föräldrar idag väljer att barnen ska gå i børnehaveklassen.
Landet har många privata skolor och omkring var åttonde till tionde elev går i en sådan. Genom den liberala friskolelagen är ungefär 85% av utgifterna täckta av statliga bidrag. Detta bidrag anses generöst, vilket leder till en positiv inställning till olika pedagogiska försök, till exempel experimentskolor.
I dansk skola finns ämnet kristendomskunskap. Både lärare och elever har enligt lag rätt att i skolan ej delta i denna undervisning. Däremot måste eleverna få ta del av ämnet på annan plats.
Högre utbildning
I Danmark finns det en del yrkesutbildningar, som varar mellan ett till fyra år. Cirka 25% av alla elever går till en yrkesutbildning från grundskolan. Ungefär 30% av eleverna går en treårig gymnasieutbildning istället. Gymnasieutbildningen har två inriktningar, dessa är språkliga och matematiska. Ytterligare en studieväg är HF (Högre Förberedelseexamen) vilket innebär att eleverna förbereds inför högre studier.
Specialundervisning
Alla barn som har behov av specialundervisning i Danmark ska erbjudas detta. Detta kan ske i form av rådgivning, specialundervisning i ordinarie klass, specialklass eller specialskola. Allt sker i samråd med vårdnadshavarna.
Ungefär 10% av eleverna i grundskolan är tvåspråkiga. Det finns krav på att undervisningen ska motsvara tvåspråkigas behov och förutsättningar.
Jämförelse med Sverige
Trots att vi trodde att skolan är densamma i våra länder så har vi under vår kunskapsjakt funnit en del märkbara skillnader, men även likheter. Dessa presenteras nedan.I Sverige har vi skolplikt, det innebär att grundskoleelever måste få undervisning i skolan. I Danmark har man ingen skolplikt, där kan undervisningen ske i hemmet. De flesta barn i Danmark går dock i skolan vilket innebär att likheterna med Sverige ändå är stora.
En relativt stor skillnad mellan svenska och danska skolan är att skolorna i Danmark har rätt att utforma sina egna läroplaner utifrån grundskolans syfte och lag. I Sverige är läroplanerna stryda och formulerade från högre instanser. Man har stor frihet inom detta område i danska skolor, vi ställer oss frågande till vilka fördelar respektive nackdelar detta bär med sig.
Liksom i Sverige, börjar man i skolan vid sju års ålder och grundskolan är nioårig dock finns en skillnad. I Danmark erbjuds eleverna ett tionde år i grundskolan. I Sverige så finns det ett individuellt program för de elever som inte vill eller har behörigheter att börja på gymnasieutbildning. Vi reflekterar över vilka skillnader respektive likheter dessa har?
Förskoleklassen respektive det danska Børnehaveklassen fyller samma funktion i de båda länderna. Verksamheten är frivillig fast i båda fall så väljer de flesta föräldrar att låta barnen delta i verksamheten. Det är vanligt med privata skolor i Danmark, men det är inte enligt oss i samma utsträckning i Sverige. I Danmark får man som privat skola stora ekonomiska bidrag och vi tror att även Sverige är på väg åt det hållet. Det ska bli intressant att se om även vi i Sverige kommer att få fler privata skolor sedan nya regeringen tillsattes.
I Danmark har man kristendomskunskap och det reagerade vi på som en stor skillnad från den svenska skolan där man istället har religionskunskap. Vi blev förvånade då vi insåg att man både som elev och lärare har rätten att inte delta i denna undervisning. Är inte detta indirekt att särskilja elever? Är det egentligen föräldrar eller barn som tar dessa beslut? Detta är en stor och spännande diskussion.
Tio procent av barnen i den danska skolan är tvåspråkiga, trots detta så fann vi nästan ingen information om dessa elever på Undervisningsministeriets hemsida. Vi som går på en svensk lärarutbildning får många gånger ta del av dessa elevers perspektiv, är detta lika prioriterat i Danmark? Vi ställer oss även frågande till vad det innebär att dessa elever enligt lag ska få sina “behov och förutsättningar” tillgodosedda, innebär detta att de har rätt till modersmålsundervisning?
Denna jämförelse och kunskapsjakt har burit med sig spännande och utvecklande reflektioner och tankar. Perspektivet på den svenska skolan har genom detta arbete förändrats, detta kommer vi att ta med oss i vår roll som lärare på fältet.
Källhänvisning
http://us.uvm.dk/folkeskolen/generelinfo/fakta/folkeskolensformaal.htm?menuid=100805 http://www.uvm.dk/statistik/grundskole/tosprogede/2006/index.htm?menuid=551005 https://www.retsinformation.dk/Forms/R0710.aspx?id=25528http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=150446www.landsguiden.sehttp://us.uvm.dk/folkeskolen/index.htm?menuid=1008 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=320855
http://www.hippotours.se/images/kort/danmark_kort.gif
All information är inhämtad 080313